Jag får ofta frågan varför jag är i skogen så ofta. Jag skulle kunna säga att det är för att jag trivs i min ensamhet, att det är en typ av flykt från verkligheten, ett sätt för mig att glömma allt för en stund. Men svaret är så mycket enklare än så. Läs vidare och bilda er egen uppfattning!
Vår ohälsa är ett stort problem för samhället. Idag lever vi allt längre men är mindre friska än förut. Samtidigt som kontakten med naturen har minskar har stressrelaterade sjukdomar ökat. Det har visat sig att tillgång till naturen och grönområden kan minska stress och öka återhämtningen i vardagen genom att öka den mentala och fysiska hälsan. Naturen och dess element påverkar oss på många olika sätt oberoende vilken koppling man har till den. Ett sätt att se hur vi påverkas omedvetet av naturen är att se hur våra fysiologiska parametrar som exempelvis hjärtfrekvens och kortisolhalt förändras vid exponering av naturliga stimuli såsom växter, träd, ljud eller andra naturliga element.
Fysiologi är studien om de mekaniska, fysikaliska och biokemiska funktionerna i levande organismer. Många fysiologiska förändringar är reaktioner på aktivitet i det autonoma nervsystemet som är kopplat till bland annat hjärtfrekvens och det endokrina systemet, vilket kan göra det till en användbar indikator på hur saker och ting påverkar oss. Stress kan mätas fysiologiskt hos människor genom ett flertal olika metoder, bland annat genom hjärtfrekvens, hjärtslagsvariation, såsom palpationer, blodtryck och kortisolnivåer i saliven (Bassett, Marshall & Spillane 1987).
Flertalet studier har gjorts på hur vi påverkas fysiologiskt av naturen och dess element. Yoshifumi Miyazaki, professor i miljövetenskap på Chiba Universitetet i Tokyo har i 25 år studerat skogsbad och dess effekter i flertalet studier. I en studie gjord i 24 skogar i Japan där 12 individer i varje experiment (totalt 280) fick spendera tid i skogen eller stadsmiljö visade sig att skogsmiljö bidrar till längre koncentrationer av kortisol, större parasympatisk nervaktivitet och lägre sympatisk nervaktivitet än de i stadsmiljö. Resultatet visade att de som vistats i skogsmiljöer hade ett lägre blodtryck, puls och kortisolhalt vilket visar att skogen har en tydlig stressreducerande effekt på oss människor. (Park J, B., et al. 2010) Förutom skogsmiljöer så har grönområden i stadsmiljö visat sig vara viktiga att bevara för att främja och upprätthålla en god hälsa bland stadsinvånare (Takano et al. 2002). I en studie av Song, Ikei och Miyazaki (2014) så utfördes ett experiment där de jämförde den fysiologiska reaktionen mellan personer som fick gå längs ett stråk vid en park och personer som gick genom en stadsmiljö utan naturliga element. Resultatet blev att de som gick längs parken uppvisade lägre hjärtfrekvens än de som gick i stadsmiljön. Samma experiment gjordes även under vintern och hösten (Song et al. 2015; Song et al. 2013) och visade samma resultat på lägre fysiologisk stress hos testpersonerna som vistats i grönområden. Skogsbad främjar ökad parasympatisk nervsystemaktivitet som uppmanar till vila, sparar energi och saktar ner hjärtfrekvensen samtidigt som den ökar tarm- och körtelaktiviteten. Lägre kortisolkoncentrationer är också en signal om att kroppens stressresponssystem utlöses mindre. När detta system utlöses släpps kortisol och andra stresshormoner i kroppen. Överexponering för dessa kemikalier som svar på kronisk stress kan öka risken för ångest, depression, hjärtsjukdom, viktökning och nedsatt minne och koncentration.
Något som är oroande är att många idag lever så avskärmade från naturen. Att stora delar av befolkningen växer upp och lever hela sina liv i konstgjorda (av människan skapade) miljöer. Antidepressiva och andra läkemedel skrivs ut som om det vore godis, vilket skadar kroppen fysiologiskt på lång sikt. I vissa fall är läkemedel en nödvändighet men vi får inte glömma att det finns många sätt som kan främja vår hälsa och som studierna pekar på är ett sätt att komma närmare naturen. /Coach Jonas kocken Andersson
Kommentarer
Skicka en kommentar