Kopplingen mellan tankar, känslor och hälsa

KOPPLINGEN MELLAN TANKAR, KÄNSLOR OCH HÄLSA

 

Våra känslor kan inverka på vår kropps sätt att fungera. Det finns en hel del forskning på hur negativa känslor påverkar infektioners varaktighet och kroppens mottaglighet och läkningsprocesser.

 

Det kan bero på att ett positivt humör främjar produktionen av första linjens antikroppar: sekretoriskt immunglobulin A. Detta ämne kan t.ex. skydda människan från vanliga förkylningar. Det innebär att ditt humör antingen ökar eller minskar ditt immunförsvars reaktion på en sjukdom eller ett tillstånd. Forskare har observerat att människor med negativa sinnesstämningar eller attityder är mer mottagliga för förkylningar och har lägre motstånd mot allvarliga sjukdomar.

 

Historiskt har forskning inom medicinen ofta sökt en enda faktor som tillräcklig förklaring till sjukdom (monofaktoriell genes). Infektionssjukdomar har förklarats uppstå till följd av exponering för bakterier eller virus. Numera vet man att sjukdomsutveckling är beroende av ett flertal faktorer (multifaktoriell genes). Det verkar som att de allra flesta sjukdomar, även infektionssjukdomar, är multifaktoriella, det vill säga är resultat av ett komplext samspel mellan flera olika faktorer som tillexempel mikroorganismer vid infektionssjukdomar, andra faktorer ökar sårbarheten, några förstärker effekten och några utlöser sjukdom eller symtom. Det finns få sjukdomar, om någon, som är en naturlig följd av enbart åldrande. I många fall är stress och därtill kopplat nedsatt subjektivt välbefinnande en bidragande orsak till uppkomst av sjukdom. Det finns förstås andra faktorer som också är av betydelse och det kan vara svårt att avgöra vilken betydelse stressfaktorn har. Men det står alltmer klart att stress och därtill kopplat nedsatt subjektivt välbefinnande är viktiga riskfaktorer för sjukdom 

Forskningen inom psykoneuroimmunologi och psykoneuroendokrinologi har visat på starka samband mellan kropp och själ. Psykosocial stress har påtagliga effekter på kroppens centrala skyddssystem. Dessa effekter kan mätas i förändringar i mängden av kortisol, katekolaminer och immunceller. Det finns ett samband mellan den egenupplevda hälsan och risken för sjukdom. Tex, kan person A vara i god psykosocial balans och må bra vilket ökar motståndskraften mot sjukdom och underlättar tillfrisknande. Medan för person B som visserligen är frisk men råkar ha ett lågt subjektivt välbefinnande ökar risken att bli sjuk. 

 

Forskning har visat hur viktigt det är att se människan som en odelbar helhet vid stressrelaterade sjukdomar. De biologiska processerna och systemen går inte att skilja från de psykologiska mekanismerna. Upplevelser i barndomen medverkar till att forma de biologiska reaktionssystem som avgör hur vi reagerar och påverkas av t.ex. stress som vuxna. Sjukdomar som hjärtinfarkt, diabetes och depression som vi ser hos vuxna kan ha sin grund från barndomen.

 

Stressreaktionerna är komplexa och inte helt klarlagda, förhållandet mellan stress och immunsystemet är än mer komplicerat och svår studerat. Forskningen har dock kunnat visa att långvarig stress leder till att immunsystemets reaktioner förändras. Vid t.ex. depression som är en form av svår stress sjunker t.ex. antalet T-hjälparceller och aktiva mördarceller, därtill hämmas aktiviteten hos B-lymfocyterna. Konsekvensen blir ökad infektionskänslighet.

HPA-axelns aktivitet förändras av stress. Aktiviteten kan vara förhöjd som vid vanlig stress, akut eller kronisk. Är stressen mycket långvarig kan aktiviteten sänkas, HPA-axeln "bränns ut". Utifrån studierna av immunförsvarets reaktioner vid stress har det lagts fram teorier om samband mellan stress och vissa sjukdomstillstånd där immunsystemet är involverat, har man inom forskningen funnit vara associerade med störningar i HPA- axeln eller dess målorgan.

 

Förutom att ha en direkt inverkan på vår kropp och vår uppfattning av sjukdomstillstånd kan vårt sinnestillstånd även ha inflytande över våra beteende och handlingar. När vi är nedstämda har vi förmodligen en tendens att äta mindre hälsosam mat, konsumera mer alkohol, motionera mindre osv. Faktum är att när det gäller tobakskonsumtion uppger de flesta rökare att de använder tobaken för reglera humöret eller för att minska stressnivån.

 

Även om våra vanor ibland kommer att styras av vår sinnesstämningar så bidrar hälsosamma levnadsvanor till att motverka en del av de skadliga effekterna. När humöret skiftar så kommer en bred repertoar av copingbeteenden göra att det negativa blir lättare att bära och att effekterna blir mindre allvarliga. På så sätt har dessa beteendemönster en direkt inverkan på vår hälsa.

 

 /Coach Jonas kocken Andersson