Motivation del 3 – mer än en känsla: En helhetssyn med stöd i neuroscience

 

Motivation – mer än en känsla: En helhetssyn med stöd i neuroscience

Vad driver oss egentligen att förändra vår livsstil – och varför tappar vi gnistan trots goda intentioner? I detta blogginlägg får du en helhetlig syn på motivation med stöd i både hjärnforskning och psykologi. Vi reder ut vanliga missförstånd, skillnaden mellan inre och yttre motivation och hur du kan använda denna kunskap i vardagen. För dig som vill förstå mer om vad som verkligen får oss att agera – på djupet.

Att förstå motivation är avgörande när vi arbetar med personlig utveckling, hälsa och livsstilsförändring. Som coach i helhetshälsa och certifierad neuroscience coach ser jag dagligen hur motivation påverkar våra beteenden – på djupet. Men varför är det så svårt att ”hålla igång” trots goda intentioner?

Det finns idag ett enormt intresse för den psykologiska aspekten av motivation, särskilt inom områden som utbildning, arbete och hälsa. Det är glädjande – men samtidigt har detta lett till ett överflöd av teorier, varav många inte är vetenskapligt grundade vilket lett till att de myter vi gått igenom i tidigare blogginlägg  florerar. 

För att navigera genom detta landskap behöver vi en tydlig karta. Här är ett helhetsperspektiv på motivation – utifrån både psykologi, hjärnforskning och vår praktiska vardag.

Motivation

Vi har ju även varit inne på vad motivation är i tidigare blogginlägg och det är som sagt lätt att blanda ihop motivation med energi eller handlingskraft. Men det är som sagt inte riktigt samma sak och det är viktigt att se skillnaden. Energi och vitalitet handlar om fysisk kraft – medan motivation handlar om viljan att använda den kraften.

Motivation är en kognitiv process – det vill säga, den startar i hjärnan, i våra tankar. Det är vår inre motor som får oss att vilja lära oss något nytt, engagera oss i ett projekt eller ta emot information. Och den börjar utvecklas redan hos spädbarn, långt innan vi förstår vilka vi är. Redan då behöver vi bli uppmuntrade, få vår nyfikenhet väckt – och det behöver vi fortsätta få hela livet.

Som vi var inne på i tidigare inlägg är ett vanligt misstag att koppla motivation till resultat eller framgång. När vi lär oss att vårt värde mäts i prestation – att vi måste lyckas för att få bekräftelse – skapas en beroenderelation till andras godkännande. Det är av vikt att se vad detta kan innebära för oss då detta gör oss sårbara och i värsta fall passiva när yttre stimuli saknas.

Så hur ska vi då få motivationen eller vår inre motor att få oss att fortsätta med det vi vill i längden?

Precis som vi också varit inne på så handlar det om den inre motivationen. Det där med något så vardagligt som att städa hemma. Det som kanske inte någon ser eller kommenterar men som ändå känns så skönt efteråt. Det inre motivation handlar om är att du gör något för att det känns meningsfullt och skönt för dig själv.

Det är här du har nyckeln, du gör något för att det känns meningsfullt, stimulerande eller roligt. Du tränar för att du älskar känslan efteråt. Du städar hemma för att det ger inre tillfredsställelse – även om ingen annan ser det.

I praktiken är det emellertid sällan svartvitt. Ofta samverkar inre och yttre motivation.

Den yttre motivationen kan driva människor långt– när du agerar för att få en belöning, som pengar, betyg, beröm eller prestige, men det är också flyktigt. När pressen eller belöningen försvinner, gör ofta motivationen det också.

Så även om den inre motivationen är det som gör att det blir långsiktigt så kan den yttre bidra och förstärka den inre motivationen. Vi går till jobbet för lönens skull, men stannar för att vi trivs. Vi börjar träna för att passa in i kläderna – och fortsätter för att vi älskar styrkan vi bygger upp.

Förståelsen för hur motivation fungerar kan du hitta i olika teoribildningar och vill du ytterligare fördjupa din kunskap om motivation kan du fortsätta läsa om det nedan. 

Det finns en mängd olika teorier om motivation och jag tänkte jag skulle lyfta några av dem i detta blogginlägg. 

Motivation utifrån innehåll: Content theories

Inom psykologin talar man ofta om content theories– teorier som fokuserar på vad som motiverar oss. Här ryms både behovs baserade teorier och så kallade processteorier.

Behovsbaserade teorier

Här är tre klassiker som fortfarande påverkar vårt sätt att förstå motivation:

1. Maslows behovspyramid

Abraham Maslow skapade 1943 en modell som visar hur vi rör oss uppåt i en behovshierarki – från fysiologiska behov (som mat och sömn) till trygghet, kärlek, självkänsla och slutligen självförverkligande. När ett behov tillfredsställs, växer nästa fram. Motivation är alltså föränderligt och ständigt i rörelse.

2. Alderfers ERG-teori

Clayton Alderfer förenklade Maslows modell till tre kategorier:

Existence (överlevnad och trygghet)

Relatedness (relationer och samhörighet)

Growth (utveckling och självförverkligande)

 

Här kan behoven samexistera – det är inte alltid vi måste "klättra i ordning” som i Maslows pyramid.

3. McClellands teori om behov

David McClelland menade att vi alla bär på tre grundläggande drivkrafter:

Makten – viljan att påverka andra

Tillhörigheten – behovet av att känna samhörighet

Prestationen– viljan att överträffa oss själva

 

Vilken av dessa som dominerar varierar mellan individer – och påverkar vår livsriktning.

Processteorier

Istället för att fokusera på vad som motiverar oss, tittar processteorier på hur motivation fungerar.

1. Herzbergs tvåfaktors teori

Frederick Herzberg delade in faktorer på arbetsplatsen i:

Motivatorer (utveckling, ansvar, prestation)

Hygienfaktorer (lön, arbetsmiljö, relationer)

 

De förstnämnda ger äkta motivation – de senare förhindrar missnöje men skapar inte engagemang i sig själva.

2. Hackman och Oldhams jobb karaktäristisk modell

Här listas fem nyckelfaktorer för motivation i arbetet:

• Variation i arbetsuppgifter
• Tydlig uppgift och syfte
• Känsla av betydelse
• Självständighet
• Feedback

Ju mer dessa finns, desto högre blir individens Motivating Potential Score – en formel som används för att mäta ett arbetes motivationseffekt.

Hur kan vi använda detta i coachning och vardag?

Som helhets hälsocoach utgår jag från varje individs behov, bakgrund och önskan om förändring. Motivation är ingen quick fix – den är ett resultat av medvetenhet, insikt, trygghet och riktning. När vi coachar på Sculptera Fitness medveten hälsa utgår vi alltid från den unika människan framför oss.

• Har du tappat gnistan i träningen?
• Känns jobbet meningslöst?
• Har du fastnat i krav istället för lust?

Då kan det vara dags att titta närmare på vilka behov som faktiskt är otillfredsställda – och vilken sorts motivation som dominerar just nu. Ibland behöver vi stärka vår inre motivation, ibland bygga trygghet eller återknyta till mening och självrespekt.

Avslutningsvis

Motivation är varken konstant eller enkel. Den formas i samspelet mellan hjärna, kropp och omgivning – och påverkas starkt av hur våra behov blir mötta. Med rätt förståelse, coachning och verktyg kan vi skapa utrymme för hållbar förändring. Därför är vår filosofi på Sculptera att arbeta med hela människan – inte bara viljestyrka.

Vill du förstå mer om din egen motivation? Hör gärna av dig för en kostnadsfri konsultation till vårt coach upplägg – där vi tillsammans skapar förutsättningar för din inre drivkraft att blomma.