Idag lever vi allt längre men är mindre friska än förut. 2018 angav 16 procent av befolkningen 16–84 år att de kände sig ganska eller väldigt stressade. Andelen bland de personer under 45 år som angett att de kände sig stressade har ökat under perioden 2006–2018. Utmattningssyndrom har visat sig vara direkt kopplat till långvarig stress och står för hälften av sjukdomsfall bland psykiatriska diagnoser som hjärt-kärlsjukdomar och depression. (Folkhälsomyndigheten 2020) Stress är en del av vår vardag, vi ställs alla inför stressade situationer.
Så hur påverkar fysisk aktivitet stressrelaterad ohälsa och kan fysisk aktivitet var till hjälp vid arbetsrelaterad stress?
Stress.
Enligt Nationalencyklopedin (2013) är stress de anpassningar i kroppens funktioner som utlöses av fysiska och psykiska påfrestningar, stressorer. Stress är ett normalt fysiologiskt svar på stressorer av såväl fysiska och mentala påfrestningar vilket sker olika beroende på om stressen är akut eller långvarig. Det kan bero på flera orsaker som smärta, nedkylning, rädsla eller flykt. Stress är ett begrepp som kan definieras som en negativ emotionell upplevelse som kan leda till en biokemisk, fysiologisk och beteendemässig förändring. (Mc Ewen 2000). Bristen på återhämtning som uppstår vid långvarig stress anses vara en av de främsta orsakerna till att stress blir skadligt för hälsan. Återhämtning anses därmed att ha en betydande faktor för att förhindra den negativa långvariga stresspåverkan och stressrelaterade sjukdomar (Åsberg, M., et al 2010).
Kroppens reaktion på stress:
Ett välkänt begrepp inom forskningen är ”General adaption syndrome” (GAS). Fysiologen Selye var först med att introducera begreppet stress på mitten av 1900-talet och ligger oftast till grund för mer moderna teorier (Kostenius 2006). Selvye menade på att GAS syftar på att stress stegvis utvecklas genom en dynamisk process av olika faser. Alarmfasen är det första skedet då kroppen måste anpassa sig till den stress kroppen utsätts för genom olika förändringar som ökad kroppstemperatur, blodtryck, grad av muskelspänning och minskad ämnesomsättning. Alarmfasen övergår sen till en resistensfas som visar sig genom att halten av hormonet kortisol balanserar nivåerna i kroppen vilket genererar ett jämviktstillstånd. Resistens fasen övergår sen till utmattningsfasen, när kroppens biologiska anpassningsförmåga slutar att fungera leder till en åter hyperaktivering av binjurarna med ökad frisättning av hormonerna kortisol och adrenalin. Det kan till slut till leda till sjukdom eller kollaps av immunsystemet (Kostenius 2006).
Forskningen delar upp stress i två olika kategorier, akut stress och långvarig stress (kronisk stress). Stress i sig är en naturlig och livsnödig reaktion på problem och faror som uppstår när vi utsätts för stressorer som utlöses av olika fysiologiska reaktioner. Akut stress aktiveras vid kortvarig exponering vid stress då kroppen förbereder sig för “kamp eller flykt”. Vid fysik aktivitet och eller situationer som ger kortvarig stress svarar kroppen på en medveten ansträngning som vid tillräcklig återhämtning är positivt och leder till ökad uppmärksamhet, vakenhet, ökat immunförsvar, ökad koncentration och emotionell balans (Kostenius 2006).
Kronisk stress vid långvarig exponering leder till förändringar i hjärnan, har en negativ påverkan på bland annat immunförsvaret. Enligt Kaplan och kaplan beror det på störningar i olika centra i hjärnan som hippocampus där korttidsminnet sitter och amygdalin där empati och känslor finns. Det domineras av ökad aktivitet i HPA-axeln (hypotalamus, hypofys och binjurebark). Detta innebär en ökad aktivitet i parasympatiska vagusnerven och en ökad kortisolfrisättning i blodet. (Ottosson et al, 2006)
Fysisk aktivitet.
Fysisk aktivitet är all rörelse som sker med hjälp av skelettmuskulatur som resulterar i ökad energiförbrukning. Det innebär all kroppslig rörelse såväl på fritid och i arbetslivet. Fysisk aktivitet räknas till de åtgärder som skulle ha den största positiva effekten på folkhälsan. Folkhälsan och sjukvårdskostnaderna skulle avsevärt förbättras om befolkningen skulle följa rådet om minst halvtimmes fysisk aktivitet som promenad om dagen. (FYSS 2008)
Studier på fysisk aktivitet och arbetsrelaterad stress.
I en svensk kohortstudie analyserades longitudinella samband mellan självrapporterad fysisk aktivitet och upplevd stress, utbrändhet och symptom på depression och ångest. Mellan 2004 och 2006 deltog 2694 kvinnor och 420 män som arbetade inom hälso- och sjukvård. Tvärsnittsanalyser visade att de som var fysisk aktiva var mindre benägna att rapportera höga nivåer av stress, utbrändhet och symptom på depression och ångest jämfört med de som var fysisk inaktiva. De som var fysisk aktiva tycktes minska risken för psykisk ohälsa två år senare både vid mindre dos fysisk aktivitet samt en högre dos än de som var fysiskt inaktiva. (Jonsdottir, I., et al. 2010)
I en ytterligare en studie av Jonsdottir (Gerber, M., et al. 2013) gjord på 197 deltagare, undersökte hur kardiorespiratorisk kondition och självupplevd stress är förknippat med utbrändhet och depression. Studien visade i enlighet med ovanstående studie ett samband mellan bättre kardiovaskulär kondition och minskat symptom på utbrändhet och en bättre förmåga att klara av stress. (Gerber, M., et al. 2013)
En studie av Withebird (2013) utförd mellan 2008-2009 undersökte i en tvärsnittsstudie, arbetsrelaterad stress, ohälsa och coping-strategier hos 547 sjukhusanställda. Resultatet visade sig att sjukhusanställda använde främst fysisk aktivitet och socialt stöd för att hantera arbetsrelaterad stress (Withebird., et al. 2013).
En studie i Finland av 371 anställda på små och medelstora företag utvärderade effekten av en 12-månaders träningsinvention följt av 12-månaders uppföljning, utvärderade bland annat stressymptom och mentala resurser som mättes med Occupational stress Questionnare. Resultatet efter 1 års fysisk aktivitet förbättrade det mentala välbefinnandet hos de som var fysisk aktiva medan inga förändringar noterades i kontrollgruppen. De positiva förändringarna hos de fysisk aktiva kvarstod efter 12-månadersuppföljningen. (Kettunen, O. et al., 2015)
I en studie gjord på 47 unga kvinnor som fick genomgå en Trier Socialt stresstest för grupper (TSST-G) jämförde fysiologiska och psykologiska reaktioner vid exponering av stress samt deras förmåga att hantera stress. Deltagarna som var fysisk inaktiva upplevde en större grad av fysiologisk påverkan. Deltagarna som var fysisk aktiva återhämtade sig lättare efter stresspåslag. De fann dock en skillnad från ovanstående studier, de som var mest fysiskt aktiva upplevde en större negativ mental påverkan perioden efter stressexponeringen än de som var fysisk inaktiva. Forskarna ansåg att detta oväntade resultatet på psykologisk stressexponering behöver undersökas ytterligare i experimentella studier. (Klaperski, S., et al. 2013)
En studie fann förvånande nog inga signifikanta förbättringar på arbetsförmåga och sjukfrånvaro hos 67 byggnadsarbetare vars syfte var att undersöka om ökad aerob förmåga kunde leda till mindre muskuloskeletal smärtor, förbättrad arbetsförmåga, produktivitet och minskad sjukfrånvaro. Enkätundersökning utfördes före och efter 12-veckorsinterventionen där de fann inga förbättringar på den muskuloskeletal smärta, arbetsförmåga eller sjukfrånvaro. De ansåg att en större variation, provstorlek eller längre uppföljning behövdes för att kunna mäta förbättringar över en längre tid. (Gram, B et al., 2012)
Slutsats.
Stress och en inaktiv fritid har ökat de senaste åren och de flesta studier pekar på att vara fysisk aktiv om det än är korta promenader kan göra en stor skillnad för hälsan på lång sikt. Trots att en studie inte såg något samband mellan fysisk aktivitet och arbetsrelaterad stress så anser jag att flera intressanta punkter inom sambandet mellan att vara fysisk aktiv och förmågan att hantera arbetsrelaterad stress har klarlagts.
Det finns ett samband mellan fysisk aktivitet, välmående och stresspåverkan på kroppen och vi behöver fysisk aktivitet för att vi ska må bra.
För att behålla en bra hälsa i arbetslivet behövs regelbunden fysisk aktivitet och min tolkning är att en bättre fysisk förmåga leder till en friskare vardag och lättare att hantera arbetsrelaterad stress men mer forskning krävs för att belysa hur fysisk aktivitet kan användas i preventionssyfte.
/Coach Jonas kocken Andersson
Referenser.
FYSS 2008: fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. 2. uppl. (2008). Stockholm: Statens folkhälsoinstitut.
Folkhälsomyndigheten. /2020). Stress
https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/tolkad-rapportering/folkhalsans-utveckling/resultat/halsa/stress/ (Hämtad 2020-09-28)
Jonsdottir, H, I. Rödjer, L. Hadzibajramovic, E. Börjesson, M. Ahlborg Jr G. (2010) A prospective study of leisure-time physical activity and mental health in Swedish health care workers and social insurance officers.
Gerber, M. Lindwall, M. Lindegård, A. Börjesson, M.. Jonsdottir, H, I. (2013) Cardiorespiratory fitness protects against stress-related symptoms of burnout and depression.
Gram B, Holtermann A., Bultmann U., Sjögaard G., ögaard K., (2012) Capacity Among Construction Workers Also Improve Musculoskeletal Pain, Work Ability, Productivity, PerceivedPhysical Exertion, and Sick Leave?
Kettunen, O. Vuorimaa, T. Vasankari, T. (2015) A 12-month exercise intervention decreased stress symptoms and increased mental resources among working adults – Results perceived after a 12-month follow-up.
Klaperski, S. Dawans von, B. Heinrichs, M. Fuchs, R. (2014) Effects of a 12-week endurance training program on the physiological response to psychosocial stress in men: a randomized controlled trial.
Kostenius, Catrine & Lindqvist, Anna-Karin (2006). Hälsovägledning: från ord och tanke till handling. Lund: Studentlitteratur
Nationalencyklopedin. (2013). http://www.ne.se/stress (hämtad 2020-10-05)
Mc Ewen, Bruce-S. (2000). The neurobiology of stress: from serendipity to clinical relevance. Brain Research 886 (1-2): 172-189.
Ottosson, Mats & Ottosson, Åsa (2006). Naturen som kraftkälla: om hur och varför naturen påverkar hälsan. Stockholm: Naturvårdsverket.
Whitebird R, R. Asche, E, S. Thompson, L, G. Rossom, R. Richard Heinrich, R. (2013) Stress, burnout, compassion fatigue, and mental health in hospice workers in Minnesota.
Åsberg, M. Grape, T. Nygren Å. Rodhe, M. Walhberg, A. Währborg, P. (2010). Stress som orsak till psykisk ohälsa. Läkartidningen nr 19–20 2010 volym 107
Kommentarer
Skicka en kommentar